Onödigt att sprida glada nyheter?
”Om alla ändå blir frälsta i slutändan är det ju bortkastad möda att ge människor de glada nyheterna om försoningen!”
Det förundrar mig att den som säger så helt verkar ha missat vilken oerhörd skillnad frälsningen innebär för var och en som tar den till sig. Hela nationer förvandlas när man känner Herren.
1. Tänk på alla som plågas av ofrid och ångest, frågor om livets mening eller som lever i drogmissbruk utan att se vägen till frihet! Tänk vilken frihet och livsförvandling de får uppleva när Jesus blir deras liv! Inträde i evigheten med ett fjättrande missbruk innebär inte automatisk befrielse. Utifrån de många nära-döden-upplevarnas vittnesbörd verkar det snarare som att de om och om igen drivs av sina begär. Trots att det finns änglar som vill hjälpa dem, är många oförmögna att se dessa och ta emot hjälpen, då de är helt fokuserade kring sina begär. Nära-döden-upplevare har sett döda, som bara levt för jordiska ting, fjättrade vid sina begär. De som varit fyllda av hat och mordlust fortsätter på andra sidan att hata och försöka döda sina antagonister. Alkoholisten försöker förtvivlat komma åt sin drink. Karriäristen fortsätter sin strävan. Deras fokus på det förgängliga hindrar dem från att se Kristus och änglarna som vill hjälpa dem vidare. Psykiatern Georg Ritchie beskriver detta mycket målande i sin bok Från andra sidan, men tillståndet omvittnas av många andra. Det kan med rätta beskrivas som ett helvete, även om det inte är evigt.
2..I tillbakablicken som många fått uppleva i ljusgestaltens närvaro har de inte bara fått se sina egna goda och elaka gärningar, utan också fått genomleva smärtan hos dem de skadat. Detta slipper man inte för att man bekänner sig som kristen, men när man sökt förlåtelse och själv förlåtit dem man haft något otalt med, blir det inte lika smärtfyllt att se sin livsrevy.
3. Jesus har befallt oss att predika evangelium för hela skapelsen för att förbereda hans återkomst – ett viktigt steg i Guds upprättelseplan för allt skapat.
Mark 16:15: Och han sade till dem: ”Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen.
Luk 24:46, 47: Och han sade till dem: ”Det står skrivet att Messias skall lida och på tredje dagen uppstå från de döda, och att omvändelse och syndernas förlåtelse skall predikas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem.
Apg 1:8: Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judéen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.”
Jesus kommer inte tillbaka förrän evangelium predikats för alla folk. Och endast då kan skapelsen upprättas.
Matt 24:14: Och detta evangelium om riket skall predikas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk, och sedan skall slutet komma.
Mark 13:10: Men först måste evangeliet predikas för alla folk.
4. De som aldrig under sitt jordeliv lyckas ta till sig evangeliets förvandlande kraft fokuserar ofta på detta livets glädjeämnen, vilket Jesus beskriver i liknelsen om fyrahanda sädesåker. De trånar efter berömmelse, erkännande från människor (många gillamarkeringar på sociala media!) ett attraktivt yttre, njutning osv. De bygger sina livsbyggnader med trä, hö och halm, och allt kommer att brinna upp. För en del brinner livet upp redan här i tiden i depressionens djup, och för andra sker det när de ser sig själva i Guds ljus efter livet på jorden. Om evangeliets förvandlande kraft genom hjärtats tillit kommer dem till del, lär de känna det verkliga livet. Det är här och nu vi ska låta människor få befrielse från allt som binder dem! Genom att försumma detta berövar vi faktiskt dem en oerhörd glädje på högre nivå.
Onödigt att Jesus dog och uppstod?
En liknande invändning dyker också upp ibland: ”Om alla ändå blir frälsta i slutändan, så behövde Jesus inte dö för våra synder för att upprätta oss.”
Svar: Om Jesus inte hade dött och uppstått hade vi varit slavar under synd och vi hade alla varit förlorade. Vi hade inte kunnat inympas i Kristus till ett nytt liv.
1 Kor 15:17-20: Men om Kristus inte har uppstått, då är er tro meningslös och ni är ännu kvar i era synder. Då har också de som insomnat i Kristus gått förlorade. Om vi i detta livet sätter vårt hopp endast till Kristus, och han inte har uppstått, då är vi de mest beklagansvärda av alla människor. Men nu har Kristus uppstått från de döda som förstlingen av de insomnade.
2 Kor 5:19: Ty Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott åt oss försoningens ord.
Rom 11:15: Ty om deras förkastelse [judarnas] betydde världens försoning, vad skall då inte deras upptagande [i Kristus] betyda, om inte liv från de döda?
Jesu undervisning om domen
Men Jesus varnade ju för helvetet?
Han varnade för Gehennas eld. Låt oss titta närmare på detta.
När vi läser Skriften måste vi ha klart för oss att den skrevs i en kultur som i stora delar är främmande för vår egen. Ett målande bildspråk som inte rakt av var avsett att tolkas bokstavligt var vanligt. Åhörarna förstod. De fattade poängen.
I min bok om Boltzius återger jag ett vittnesbörd av en nitisk ung man som tolkade bibelstället i Matteus 5:29-30 bokstavligt och försökte hugga av sin hand, eftersom han upplevde att den var honom till fall i synd[1]. Han hade inte förstått hur ord används i olika kulturer. Men inga då levande tog det Jesus sa så bokstavligt att de gick och högg av sig sin arm eller slet ut sitt öga! Handen i hebreiskt språkbruk är symbol för en person som står mig nära. Om denne är mig till förförelse, måste jag klippa banden till vederbörande – inte fysiskt kapa av min egen hand. Jämför med namnet Benjamin, som betyder min högra hands son. ”Mitt öga” i Jesu tal är en andlig ledare, som jag menar kan leda mig rätt i livet. Men det kan ju hända att denne istället förför mig, och jag måste sluta följa en sådan ledare. Tänkbart är också att ögat symboliserar mitt synsätt. Det kan behöva överges om det leder mig vilse.
När Jesus i ett annat sammanhang talar om Gehennas eld, måste vi förstå poängen, och inte tolka det mer bokstavligt än uppmaningen att hugga av sin hand.
Och du, som menar att ett brinnande Gehenna väntar på alla som inte är inlemmade i Kristus, är du säker på att du aldrig råkat kalla någon dåre eller något liknande? Då är du ”skyldig och döms till det brinnande Gehenna” (Matt 5:22).
Jesu varning var inte tomma ord. Men Gehenna-bilden var en av många bilder Jesus använde för att få oss att förstå att man kan bli föremål för ett elddop som är mycket smärtsamt. Det handlar om en inre eld, den skam och den skuld man kommer att uppleva när man får se skörden av sina gärningar. En annan bild med liknande budskap är liknelsen som följer efter Gehenna-bilden, nämligen en fängelsevistelse tills man betalat till sista öret (Matt 5:26).
| Vistelsen i fängelset enligt Jesu liknelse är inte evig, utan varar tills man betalat sista öret av sin skuld. |
Notera förresten här att vistelsen i fängelset inte är för evigt, utan varar tills man betalat av det sista öret på sin skuld. Vad det kan innebära framkommer inte, men en viktig poäng är att fängelsevistelsen har ett slut.
Det är orimligt att tro att straffen för synder begångna under ett jordeliv skulle bli eviga. I så fall borde Jesus själv behövt sona världens synd i evighet. Djupet och omfattningen av hans försoningslidande går långt utöver vår förmåga att greppa, men trots det varade hans vistelse i dödsriket bara tre dagar. Försoningslidandet hade ett slut! Och det räckte för att försona all världen synd.
Ytterligare en bild på vad som händer dem som står emot kallelsen ser vi i Matt 8:11, 12:
Matt 8:11, 12: Jag säger er: Många skall komma från öster och väster och ligga till bords med Abraham och Isak och Jakob i himmelriket. Men rikets barn skall kastas ut i mörkret utanför. Där skall man gråta och skära tänder.”
Här talar Jesus inte om en evig eld, utan om ett mörker, där människor i sin förtvivlan över att ha tackat nej till inbjudan gråter och skär tänder.
Jesus säger att ”rikets barn skall kastas ut”. Vilka är det? Guds egendomsfolk, judarna. Menar Jesus verkligen att de är förlorade och utestängda från saligheten för evigt? I så fall har Paulus fått det hela om bakfoten. Han skriver nämligen att vid någon tidpunkt – sedan hedningarnas antal är fullt – ska hela Israel bli frälst.
Rom 11:25-27: Bröder, jag vill att ni skall känna till denna hemlighet, för att ni inte skall ha för höga tankar om er själva: förstockelse har kommit över en del av Israel och så skall det förbli, till dess att hedningarna i fullt antal har kommit in.
Och det är så hela Israel skall bli frälst, som det står skrivet: ”Från Sion skall Frälsaren komma och skaffa bort all ogudaktighet från Jakob. Och detta skall vara mitt förbund med dem, när jag tar bort deras synder.”
Hela Israel innebär alla avkomlingar till deras stamfader, Jakob (som fick namnet Israel).
Jesus är världens ljus. De som inte vill få sina liv genomlysta och avslöjade av det ljuset, väljer att gå bort i mörkret. De väljer mörkret här i tiden och fortsätter därför över i mörkret på andra sidan.
Joh 3:19-21: Och detta är domen: ljuset kom till världen och människorna älskade mörkret och inte ljuset, eftersom deras gärningar var onda. Ty var och en som gör det onda hatar ljuset och kommer inte till ljuset, för att hans gärningar inte skall avslöjas. Men den som lyder sanningen kommer till ljuset, för att det skall bli uppenbart att hans gärningar är gjorda i Gud.”
Men på domens dag måste alla som gömt sig i mörkret träda fram i ljuset och få sin dom. Denna doms egenart består i att den avslöjar synd och åstadkommer skam, Dan 12:2.
Gehennas eld drabbar i viss mån oss alla. Jesus sade nämligen:
Mark 9:49: Ty var och en skall saltas med eld.
Eftersom han sade detta i direkt anslutning till sitt tal om Gehennas eld, förstår vi att det är samma eld han talar om. Elden avslöjar sanningen. Den dömer i betydelsen att den låter oss själva få känna smärtorna vi orsakat andra i Guds skapelse. Syftet är att vi ska lära oss något, att våra självbedrägerier ska bort. Elden är Gud själv, han som är en förtärande eld (5 Mos 4:24; Hebr 12:29). Vi måste tåla elden om vi önskar vara hos Gud.
| Om straffen för synder begångna under ett jordeliv blir oändliga, skulle Jesus själv behövt sona världens synd i oändlighet. |
När Jesus i Matteus-evangeliet talade om himmelriket innebar det samma sak som Guds rike i de andra evangelierna. Det är inte enbart ett rike i den himmelska världen, utan står även för en invärtes gudsnärvaro som ges en yttre form här på jorden i det kommande messianska riket. Att ligga till bords i detta rike är att ha nära gemenskap med Skaparen. Det kan man ha redan här och nu. De som Jesus ovan kallade rikets barn, var de som föddes in i Guds förbund med Israel. Om de valde mörkret, innebar det att de ”kastades ut”, därför att man inte kan vara kvar i Guds rike utan att förlora sin fördärvade natur och byta ut den mot Guds levande natur.
[1] Madeleine Wallgren: F A Boltzius en svensk Wigglesworth eller en ”ärlig bedragare”?
Utdrag från min bok ”Ljus på helvetesläran – uppkomst och spridning”
Trots den grundläggande övertygelsen om att alla i slutändan kommer att bli frälsta, kvarstår nödvändigheten av att predika evangeliet. Genom att sprida budskapet om Guds rike erbjuder vi människor möjligheten till en djupare relation med Skaparen redan här på jorden. Evangeliet fungerar som en vägledning och ett verktyg för transformation, vilket gör det möjligt för individer att omfamna den gudomliga naturen och leva i enlighet med Guds syften. Att förkunna evangeliet är därmed en vital del av att förbereda hjärtan och sinnen för den kommande gemenskapen i detta messianska rike.
